År 1955 markerade öppnandet av Disneyland i Los Angeles en betydande framgång för nöjesparkens affärsmodell. Därefter expanderade Disneyland till många städer över hela världen och blev ett framstående regionalt landmärke och hade en betydande inverkan på stadsmarknadsföringen. I grund och botten representerar Disneyland en typ av konsumtionsutrymme, vilket återspeglar ett skifte i stadsutvecklingen mot en konsumtionsdriven modell. Nöjesparker som Disneyland och Universal Studios fungerar som storskaliga laboratorier för "konsumtionsupplevelsen".
Begreppet "Disneyisering av samhället", som introducerades av den brittiske forskaren Alan Bryman, identifierar flera kärnprinciper: tematisering, hybridkonsumtion, kommersialisering av kulturellt innehåll och performativt arbete. Dessa principer kan i allt högre grad iakttas i olika sociala sammanhang.
Nyligen har en kulturell produkt från Gansu Provincial Museum på det kinesiska fastlandet blivit populär: en plyschleksaksversion av "Gansu-style spicy hotpot". Denna produkt har en plyschgryta på en konstgjord spis, med personal som tillsätter falska ingredienser och täcker den med ett lock, vilket skapar en lekfull och uppslukande upplevelse för besökarna.
Shaanxi Provincial Museum på det kinesiska fastlandet följde efter och introducerade en plyschsmörgås som snabbt sålde slut, vilket ledde till jämförelser med Jellycat, ett känt plyschleksaksmärke.
Försäljningen av gosedjur till vuxna har blivit en blomstrande verksamhet. Den interaktiva "låtsaslek"-metoden i kulturella produkter har utlöst en trend där principerna för "Disneyisering" – tematisering, hybridkonsumtion, kommersialisering och performativt arbete – blir alltmer uppenbara i stadslivet. Denna trend återspeglar den växande betydelsen av emotionell ekonomi i museimiljöer.
Tre gemensamma kännetecken för dessa populära museikulturella produkter är:
1. Tematisering av konsumtionsutrymmen:
I september 2023 öppnade Jellycat en "Jellycat Diner" i FAO Schwarz-butiken i New York, som erbjuder en snabbmatsupplevelse där personalen simulerar serviceroller. Detta uppslukande tillvägagångssätt har ökat försäljningen av plyschleksaker med mattema, som också dök upp i liknande uppställningar i kinesiska köpcentra. Gansu Provincial Museums kryddiga hotpot-plyschleksak kombinerar på samma sätt "scen, leksak och detaljhandelsupplevelse", vilket förbättrar användarengagemanget.
2. Hybrid konsumtion:
Detta innebär att integrera olika konsumtionsformat i en enda miljö för att öka konsumenternas engagemang och förlänga deras vistelse. Museer, som är primära platser för konsumtion, uppmuntrar naturligtvis till längre besöksvistelser jämfört med andra miljöer. Att engagera sig i en stads historia leder ofta till en djupare koppling till dess kultur, vilket gör besökare mer benägna att bli konsumenter i den staden.
3. Kommersialisering av kulturellt innehåll:
Kulturella produkter med musei- eller stadssymboler fångar turisternas uppfattningar och upplevelser av en stad och skapar bestående minnen förknippade med den lokala kulturen. Noterbart är performativt arbete och sensoriskt engagemang avgörande. Att förvandla anställda till artister som förmedlar positiva känslor genom sina handlingar och uttryck förbättrar den uppslukande upplevelsen.
Plyschleksakerna från Gansu Provincial Museum, som den "gröna hästen", med sin distinkta design, har lockat många unga köpare. Dessa produkter fungerar inte bara som leksaker utan också som emotionellt och psykologiskt stöd.
Även om utseendet, funktionen och estetiken hos museernas kulturprodukter kan replikeras, ger den interaktiva köpupplevelsen och den känslomässiga kopplingen till leksaker ytterligare "emotionellt värde". Termen "Kidult" beskriver vuxna som suddar ut gränserna mellan barndom och vuxenliv och försöker återfå glädjen och friheten från ungdomen. Plyschleksaker är ett enkelt sätt att få tillgång till känslomässigt värde och ta itu med ångest och ensamhet.
På en livlig marknad för kulturprodukter ökar interaktiva köpupplevelser konsumenternas entusiasm avsevärt. Besökare i museibutiker är inte bara konsumenter utan också deltagare i stadens kulturella berättelse. Att införliva upplevelsebaserade tjänster i memorabilia med stadstema ökar publikens engagemang och främjar effektivt stadskulturen.
EN