1955 markerade öppnandet av Disneyland i Los Angeles en betydande framgång för nöjesparks affärsmodellen. Därefter expanderade Disneyland till många städer över hela världen, blev ett framstående regionalt landmärke och hade en betydande inverkan på stadsmarknadsföring. I huvudsak representerar Disneyland en typ av
Konceptet "desneization of society" som introducerades av den brittiske forskaren Alan Bryman identifierar flera grundläggande principer: tema, hybridkonsumtion, kommersialisering av kulturellt innehåll och performativt arbete. Dessa principer är alltmer observerbara i olika sociala miljöer.
Nyligen har en kulturprodukt från Gansu Provincial Museum i Kina blivit populär: en plyschleksakversion av "Gansu-stil kryddad varmpanna". Denna produkt har en plyschpanna på en faux spis, med personal som lägger till falska ingredienser och täcker den med ett lock, vilket skapar en lekfull och upp
I samma riktning introducerade Shanxi Provincial Museum i Kina en lyxig "köttsmössa" som såldes snabbt ut, vilket ledde till jämförelser med Jellycat, ett känt lyxleksaksmärke.
Försäljningen av plyschleksaker till vuxna har blivit en blomstrande verksamhet. Det interaktiva "lagomålspel" -metoden inom kulturprodukter har utlöst en trend där principerna om "avneisering"tema, hybridkonsumtion, varumärkesförädling och performativt arbete blir alltmer uppenbara i
Tre gemensamma egenskaper hos dessa populära museiella kulturprodukter är:
1. temautveckling av konsumtionsutrymmen:
I september 2023 öppnade Jellycat en "Jellycat Diner" i FAO Schwarz-butiken i New York, som erbjuder en snabbmatsupplevelse där personalen simulerar tjänsteroller. Detta uppslukande tillvägagångssätt har ökat försäljningen av plysjsleksaker med matteam, som också har dykt upp i liknande upplägg i kinesiska köpcentra. Gansu Provincial Museum's kryddiga hotpot plush-leksak kombinerar på liknande sätt "scen, leksak och detaljhandlarupplevelse", vilket ökar användarengagemanget.
2. hybridförbrukning:
Detta innebär att man integrerar olika konsumtionsformat i en enda miljö för att öka konsumenternas engagemang och förlänga deras vistelse. Museer, som är de främsta platserna för konsumtion, uppmuntrar naturligtvis till längre vistelser jämfört med andra miljöer. Att lära känna en stads historia leder ofta till en djupare koppling till dess kultur, vilket gör att besökare mer benägna att bli konsumenter i den staden.
3. kommersialisering av kulturellt innehåll:
Kulturprodukter med musei- eller stads symboler fångar turisternas uppfattning och upplevelser av en stad och skapar bestående minnen som är förknippade med den lokala kulturen. Det är särskilt viktigt att man arbetar med performativt arbete och med sinnesengagemang. Att förvandla anställda till artister som förmedlar positiva känslor genom sina handlingar och uttryck förbättrar den uppslukande upplevelsen.
De plyschleksaker som finns på Gansu Provincial Museum, som "den gröna hästen", med sin distinkta design, har lockat många unga köpare. Dessa produkter fungerar inte bara som leksaker utan också som emotionellt och psykologiskt stöd.
Medan utseendet, funktionen och estetiken hos museiprodukter kan kopieras, ger den interaktiva inköpsupplevelsen och känslomässiga kopplingen till leksaker ytterligare "känslomässigt värde".
På en livlig marknad för kulturprodukter ökar interaktiva inköpsupplevelser konsumenternas entusiasm avsevärt. Besökare till museiuppslagsbutiker är inte bara konsumenter utan deltagare i stadens kulturella berättelse. Att integrera erfarenhetsbaserade tjänster i stadstemainnehav ökar publikens engagemang och främ
EN
